Bingon i Sverige

Bingo i Sverige

När man började spela bingo ”därom tvista de lärde”. Bingo är ett nummerspel och olika typer av nummerspel har funnits sedan 1400-talet. 

På 1920-talet fanns det i USA ett spel som kan liknas vid dagens bingo. Spelet som hette Beano (böna) och spelades på ett litet kringresande tivoli. I ett stånd hade man bord täckta med numrerade kort. Folk köpte dessa kort och hade man det nummer som ropades upp lade man en böna på numret. När man fick fem bönor i rad skrek man BEANO och kunden fick en vinst.
En handelsresande som såg den uppståndelse detta spel medförde, beslöt att prova det på sina vänner hemma i New York. Vännerna blev helt exalterade av spelet och en väninna som lyckades få fem bönor i rad blev så ivrig, att hon glömde bort vad hon skulle ropa. Hon ställde sig upp och ropade b-b-b-bingo. Där föddes namnet på spelet.

I Sverige arrangerades det första organiserade bingospelet den 9 september 1961 av Gunnarstorps IF i nordvästra Skåne. Föreningen hade kommit i kontakt med spelet i Danmark och man gjorde ett experiment för att försöka få in mer pengar till klubbkassan. Resultatet blev minst sagt en succé. Bingospelet spred sig som en löpeld runt om i Sverige och i slutet av 1960-talet spelades det bingo på cirka 500 platser i landet.

Från början spelade man bingo utan tillstånd, då det rådde delade meningar om bingo kunde räknas som ett lotteri. Men efter ett domstolsbeslut i början av 1960-talet, så krävdes det att man skulle ha tillstånd av polisen.
Den nya flugan bingo spelades ofta i skolmatsalar, biografer eller andra samlingslokaler när de var lediga. Vinsterna var varor som kaffepaket, lampor eller till och med tv apparater.
Bara i Stockholm spelades det i början av 1970-talet bingo på 150 olika ställen varje vecka och i Norrland hyrde man en finlandsfärja och fyllde hela bildäcket med bord för bingospel. Som tur var blev det inte någon storm på överfarten, även om det säkert stormade rejält runt bingoborden.

Som på många andra ställen där pengar är inblandade kom det i bingon in oseriösa aktörer, som utnyttjade idrottsföreningarnas speltillstånd för att göra sig en hacka.
1974 infördes en ny lagstiftning. Tillståndsgivningen övergick från polisen till Länsstyrelsen, och dess kontrollanter utbildades av dåvarande Lotterinämnden, som ställde höga krav på redovisning och avkastning. Slumpgeneratorer och senare datorer ersatte de bollar som man tidigare dragit nummer med. Det blev slutet för de oseriösa aktörerna.
Samtidigt började det öppnas lokaler som var avsedda enbart för bingospel. Spelet krävde lokaler med stora ytor och det medförde att det ofta blev källarlokaler som togs i anspråk. Dessa hade många gånger dålig belysning och blev fort inrökta. Det var inte alla som vågade sig ner i dessa skumma lokaler, som än idag har gett bingon ett dåligt rykte.

I slutet av 1970-talet ersatte man varuvinsterna med vinster i form av presentkort från olika affärer. Några år senare delade de flesta hallarna ut ”Rikspresentkort” i vinster. Det var presentkort som gällde på i stort sett alla affärer, utom systembolaget och posten. Nu var inte steget inte långt till vinster i pengar och från 1989 fick bingohallarna tillstånd att dela ut kontanta vinster.
Penningvinster medförde en stor uppgång för bingon och än större blev uppgången då det 1991 dök upp ett tv program från Göteborg på bästa sändningstid på lördagarna. Det var Bingolotto med den populära ”Loket” som bänkade det svenska folket i tv soffan.  

1990-talet kom att bli bingons andra storhetstid och många bingohallar flyttade upp från sina källarlokaler till butikslokaler i städernas centrum. Bingohallarna öppnade på morgonen samtidigt som affärerna och man spelade ofta lika länge på kvällen som städernas krogar hade öppet.
På morgonen befolkades hallarna av de som var lediga, pensionärer och skiftarbetare. Fram mot kvällen ersattes de av de som arbetat under dagen. Bingohallen var en viktig social knutpunkt i många människors liv, dit gick man för att få spänning och träffa andra likasinnade. Till en bingospelares utrustning hörde penna, tejp, en kaffe och ofta en cigarett för att klara av spänningen.

Under denna period fylldes Solvalla travbana några gånger med bingospelare och man ordnade landskamper mot Finland i bingo.
Vid flera tillfällen chartrades Birka Cruises kryssningsfartyg för bingo. Vid ett av dessa tillfällen hade rederiet anlitat Lotta Engberg och hennes orkester för underhållningen. Hon som var van att dra fulla hus blev nog förvånad när hon drog igång i dansen. Det var endast tre par som dansade i en för övrigt glest besatt dansbar. Passagerarna trängdes istället i fartygets övriga salonger, där man spelade bingo. Kan det ha varit vid detta tillfälle Lotta Engberg kom på att det kanske var dags att kombinera karriären som sångerska med Bingolotto?

Den 1 juni 2005 infördes det rökförbud i allmänna lokaler i Sverige och i samma veva dök bingospel upp på internet. Bingohallarna som haft många rökande gäster förlorade direkt en stor del av sina inkomster. Många gäster klarade inte av spänningen på bingon utan en nervlugnande cigarett, de föredrog då istället att sitta hemma framför datorn och röka.
Mindre bingohallar klarade inte av denna minskning och på många platser blev man av med sin lokala bingohall. De tidigare inrökta hallarna som blev kvar rustades upp och idag välkomnas gästerna till moderna och fräscha lokaler.
Även utrustningen har uppdaterats och idag är det inte självklart att man behöver ha penna och tejp för att spela bingo. Numera finns det dataterminaler som man kan spela bingo på. Kaffekoppen är dock fortfarande ett måste för bingospelaren.
Det har de senaste åren dykt upp många nya unga bingospelare. Det är den generationen som satt hemma med sina föräldrar på 90-talet och hade det trevligt framför Bingolotto på tv.

Bingo spelas idag inte bara i bingohallar. Det finns fortfarande ställen där man spelar som man gjorde på 60-talet. Många mindre idrottsföreningar anordnar enstaka bingoföreställningar i skolmatsalar eller andra passande lokaler.
På sommaren anordnas på många orter bilbingo. Bilbingo spelas ofta på en idrottsplan där man sitter i bilen och spelar bingo. När man får bingo så gäller det att kasta sig på signalhornet och tuta.

Idag finns det ett 70-tal bingohallar i Sverige. Från Luleå i norr till Malmö i söder. Samtliga hallar har ideella föreningar som förmånstagare och drivs oftast av serviceföretag som består av flera föreningar eller enskilda näringsidkare. De flesta föreningar bedriver idrottsverksamhet och ett av kriterierna för att medverka är att föreningarna har en omfattande ungdomsverksamhet för medlemmar mellan 7 och 20 år.

Länsstyrelsen utfärdar lotteritillstånd, sköter kontrollen, beslutar vilka föreningar som får vara förmånstagare och godkänner avtal. Bingohallarna delar ut hundratals miljoner varje år direkt till det lokala föreningslivet. Sedan bingoverksamheten startade i Sverige på 1960-talet har den genererat över 10 miljarder kronor i nettobehållning. Dessa pengar har varit - och är - avgörande för många föreningars överlevnad. I takt med minskade bidrag och besparingar i stat, landsting och kommuner kommer bidragen från bingoverksamheten att spela en allt viktigare roll för svensk idrotts framtid.

 

 

 

 

Följ oss på Facebook